Är själv ingen idealisk människa , det vet jag sen långt tillbaka .
Precis som alla andra gör jag fel, misstag och dummar mig .
Absolut .!
Men inte en enda gång har jag skyllt ifrån mig eller anklagat någon annan för det jag har sagt eller gjort .
inte någonsin kommer jag göra det heller .
En del har frågat : Vad hände ? NI verkade så nära varandra ju…
Ja visst kändes det så många gånger , och andra gånger blev jag bara less och trött på att delvis bli utnyttjad , triggad till onödiga konflikter . Tassa på tå hela tiden för att man inte visste när explosionen skulle komma .
( jag talar om vad som en gång var min vän ).
Men när Hen hade dummat sig och ställt till det för 311 gången orkade jag inte mer , jag såg hur hen öste skit över den ena och den andre för att en timme senare sitta där och fika .
Och när Hen har blivit konfronterad har personen skyllt ifrån på alla andra , skrikit , gapat och kränkt berörda . Inte en enda gång har jag sett hen ta ansvar för sina egna handlingar , det har alltid varit någon annans fel.
Och jag kan bara föreställa mig vad som sagt bakom min rygg , och en del har jag hört . Och när man tagit sista smällen utav att hen skriker en i ansiktet på ens bröllopsdag att man inte betyder ett skit …Ja då tar den helt enkelt på orden …Men vet ni va ? De var tydligen mitt fel ….Och nu öser hen skit över mig med …För det är omöjligt hens fel att jag valde att ta bort denna destruktiva ” vänskap” ….Jag orkar inte med haten, orden stressen ….
Jag vill omge mig med mänsklighet ….